Sjung om studentens lyckliga dar, har man hört någon gång. Det dök upp en studentbild i mitt flöde häromdagen med en text om en sorglös tid. Möjligen en efterkonstruktion men jag har svårt att relatera till den bekymmersfria tillvaron man automatiskt ska koppla ihop med studenterna.

Här och nu ska du bestämma dig vad du vill göra resten av ditt liv. Jag trodde att livet skulle ta slut om jag inte kom in till universitetet. Nu vet jag att det inte skulle ha gjort det, men det är lätt för en 36-åring att säga och svårt för en 19-åring att greppa.

Om det är någon vilsen student som läser det här, varsågod här kommer lite uppmuntrande ord på vägen:

  • Det är en tuff period i livet, möjligen den värsta men den går över. Många år senare såg jag en psykolog definiera den här tiden som en av de största livskriserna man går igenom, och undrar varför man inte fick veta det då. Alla runtomkring betonade hur sorglös tillvaron var och att man skulle njuta så länge det varade, för sen när man är vuxen på riktigt så får man minsann riktiga bekymmer.
  • Livet blir lättare, även fast man får riktiga bekymmer!
  • Livet blir roligare
  • Man får ändra sig senare. Flera gånger till och med. Livet förändras hela tiden.
  • Det är ok misslyckas.
  • Allt ordnar sig
6